Intressant debattartikel här:
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2715932-skolan-maste-lara-eleverna-att-ma-bra.
Livskunskap – borde inte klinga illa, men gör det i dag efter många lite tveksamma försök och metoder. Och det är kanske som Skolverket menar att livskunskapsfrågorna borde kunna hanteras inom ramen för ordinarie ämnesundervisning. Men ordinarie ämnesundervisning är ofta fokuserad på faktakunskaper och det ges mycket lite utrymme och tid för att eleverna ska ges möjlighet att reflektera över etiska och existentiella frågeställningar kopplat till ämnet. Jag delar debattartikelförfattarens mening – vi måste bli bättre på att ”lära våra elever att hantera livet”. Jag tror att en väg att gå är en blandning mellan ett aktivt byggande av en medmänsklig och omtänksam skolkultur (alltså skolans sociala miljö ska vara trygg, trivsam, omtänksam och omhändertagande) och att vi lyfter existensiella och värdegrundsfrågor i ämnesundervisning samt vid olika tillfällen lyfter ut och fokuserar på dessa frågor i form av olika teman. En idé som jag ofta lansera är att elevhälsan sammanställer det som kommer fram vid hälsosamtalen och vid andra möten med eleverna. Alltså vilka är de stora frågorna just nu bland våra elever? Vad upplever de för problem? Hur mår de? Är det sömn, stress, mobbning, dålig mathållning, negativa relationer, droger, nedstämdhet? Och elevhälsan sedan tillsammans med pedagogerna lägger upp en plan och avsätter tid för att tematiskt arbeta med och diskutera det som många elever upplever som ett problem i deras vardag. Vill ni ha lite inspiration? Hör gärna av er om min inspirationsföreläsning – Konsten att vara snäll och bli klok i skolan.
