Skolframgång är den starkaste skyddsfaktor vi kan ge våra unga.
I en tillitsfull, trygg och hälsofrämjande skolmiljö lär sig eleverna mer.
Därför är ett aktivt och medvetet arbete med skolans sociala uppdrag en väg att stödja eleverna att lyckas, att nå skolframgång.Stöd till skolor att utveckla en tillitsfull, trygg och hälsofrämjande skolmiljö samt en undervisning som binder samman kunskap och värdegrund.
» Ladda ner PDFOm undervisning som nådde fram
När jag gick på högstadiet så hade jag en lärare i SO-ämnena som jag då uppfattade som mycket sträng och allvarlig. Men samtidigt var det något med honom som gjorde hans ämnen och hans lektioner speciella. Framförallt märker jag idag, att mitt intresse för SO-ämnena och mina kunskaper inom de områden som där berörs är de som blev bestående från min skoltid. När jag nu läser om Nobelpristagaren Carl Wiemans studie om effektiva undervisningsmetoder (se länk nedan till DN-artikel) så känner jag igen mycket av den metodik som min SO-lärare använde sig av i början på 1980-talet. Och en min lärares största tillgångar var hans förmåga att sätta de kunskaper som vi skulle lära oss i ett större sammanhang än det som läroboken gav. Han hade, vad jag i efterhand har förstått, stora ämneskunskaper och livserfarenhet att ösa ur. Han fångade upp trådar och frågor och kunde visa oss hur saker och ting hängde ihop. Han utmanade oss också att tänka större och vidare än det vi just memorerat in. Vi fick uppgifter och frågor som krävde att vi analyserade orsaker, konsekvenser och gjorde jämförelser. Han förde även kontinuerligt in värdegrundsperspektivet i sin undervisning, genom att fråga oss vad vi tyckte om det samhällsproblem, det historiska eller religiösa dilemmat eller nyttjandet av naturresurser som vi då hade på agendan. Och då dög det inte med att svara ja eller nej, eller bra eller dåligt. Han ville höra våra argument och hur vi byggde dessa på de kunskaper vi hade tillgodogjort oss. Han ville höra att vi kunde se och förklara samband och dessutom värderingsmässigt ta ställning till dem. Och i det förhållningssättet som han hade, i hans ambition att vi alltid skulle kunna logiskt, ibland kreativt, förklara såväl hur saker och ting hängde ihop och vad vi tyckte om det, låg också en respekt mot oss elever. Vi hade inte bara rätt att tänka fritt och stort om samhällsfrågor. Det var också intressant att höra vad vi tänkte om det. Länkar: Nobelpristagare river katedernIntervju från debattkväll
I måndags deltog jag i debatten kring den nyutkomna boken – Ta din unge och spring. Här kan ni se intervjun. Länkar: Video med intervjunPaneldebatt på Pressklubben
Skolor måste utveckla sitt förebyggande arbete – Igår så ”paneldebattade” jag på Pressklubben (Stockholm) kring temat i boken – Ta din unge och spring , om barn som utsätts för brott i skolan. I panelen satt jag bland annat tillsammans med bokens författare Matilda Rangborg, Barn och elevombudet Lars Arrhenius och socionomen Ann Hellströmmer. Boken är en mörk verklighetsbeskrivning av skolan, en plats där barn och unga dagligen utsätts för brott. Där brott inte benämns som brott utan istället kallas mobbning och då inte riktigt räknas som brott längre. Utan som en konflikt elever emellan. Boken beskriver också hur skolor och kommuner reagerar och agerar när de blir anmälda. Hur det redan kränkta och utsatta eleven blir ifrågasatt och ansatt av såväl sin skola, kommunen och deras jurister. Vilket leder till ytterligare kränkningar. Boken rekommenderas varmt för alla som har barn i skolan, men ännu mer till de som arbetar i skolan och kanske allra mest till de som arbetar för kommuner och har ansvar för skolans verksamhet. Det är en mycket angelägen bok, utkommer imorgon och kan beställas från Jure förlag www.jure.se
Min infallsvinkel i gårdagens debatt var, vad gör skolorna innan katastrofen har hänt? Vad gör man för att motverka att elever kränks, utsätts för brott i deras skola. Jag menar att boken visar på stora brister i skolors och kommuners hantering av fall där elever har utsatts för brott i skolan. Men skolor måste också utveckla sitt förebyggande arbete, det räcker inte med att ta fram en likabehandlingsplan. Det måste vara ett ständigt pågående arbete och med metoder och verktyg som fungerar. Min upplevelse är att det finns minst lika stora brister här. Så här kommer en liten punktlista på vad varje skola måste utveckla för att ge bättre förutsättningar för en trygg skolmiljö, där såväl elever som skolpersonal i minsta möjliga mån utsätts för brott.
• Kom överens i personalgruppen om vad helheten i skolans uppdrag innebär – kunskapsuppdrag/värdegrundsuppdrag. Utöver att lära ut ämneskunskaper vad har vi (var och en och tillsammans) för ansvar för att skolans sociala miljö är trygg och att eleverna utvecklas värderingsmässigt och socialt?
• Se över den fysiska miljön. Var i skolan uppstår konflikter, utsätts elever för brott? Var känns det otrivsamt och otryggt? Vad beror det på? Går det att göra förändringar i skolans fysiska miljö som ökar trivsel och minskar brott och otrygghet. Tips – trånga insynsskyddade miljöer med låg eller ingen vuxennärvaro = riskytor.
• Jobba med att stärka skyddsfaktorer respektive minska riskfaktorer i skolans sociala miljö. Kräver mer än bara leverera floskler som – att på den här skolan blir alla sedda. Jättebra – men hur exakt säkerställs att alla elever blir sedda. Hur gör ni.
• Utveckla arbetet med värdegrundsuppdraget och sätt upp mål för vad ni vill uppnå med arbetet med värdegrundsfrågorna. Värdegrundsuppdraget är inte något vi ska ta tag i när vi har tid över. Värdegrundsuppdraget är likställt kunskapsuppdraget i styrdokumenten. Och forskning visar att de skolor som prioriterar upp sitt värdegrundsuppdrag lyckas också bäst i sitt kunskapsuppdrag. Men det kräver sin insats – jag köper inte argument som – värdegrundsuppdraget arbetar vi med hela tiden i mötet med eleverna. Det måste konkretiserar mycket mer än så.
• Utveckla arbetet med elevernas inflytande och ansvar för skolans miljö. Och då inte alibivarianten. Inflytande och ansvar måste vara på riktigt annars får vi inte det engagemang och ansvarstagande vi vill ha från eleverna.
• Och sist, men absolut inte minst, samverkan och dialog med föräldrarna. Involvera elevernas föräldrar i hela skolans verksamhet. Bjud in till dialog om såväl glädjeämnen som problem. En öppen, transparant och lyhörd dialog med föräldrarna är en mycket väl satsad investering.
De skolor som utvecklar ovanstående kommer att få igen nedlagda timmar i form av trivsammare social miljö på skolan, ökad trivsel samt bättre skolresultat. Och utöver att eleverna kommer att känna sig trygga och lyckas bättre i skolarbetet så kommer det att lätta arbetsbörda och öka välmående hos skolpersonalen.
Att arbeta förebyggande i enlighet med ovan är naturligtvis ingen garanti för att elever aldrig kommer att utsättas för brott eller kränkande behandling. Men den skola som har ett förhållningssätt och är bra på förebyggande arbete är ofta också bra på att hantera de fall då det inte går som man önskar och vill. Utöver det så är det just skolans hantering före och efter det att en misshandel, ett sexualbrott eller en allvarlig kränkning har skett som avgör om skolan anmäls och riskerar en skadeståndsprocess. Det finns med andra ord mycket att vinna på att arbeta förebyggande samt utveckla handlingsplaner för eventuella negativa händelser.
Är ni en kommun, skola eller skolföretag som vill utveckla ert förebyggande arbete så får ni gärna höra av er till mig så kan vi diskutera ett upplägg som passar er. Kontakta mig på niklas@skoluppdraget.se