Skolframgång är den starkaste skyddsfaktor vi kan ge våra unga.
I en tillitsfull, trygg och hälsofrämjande skolmiljö lär sig eleverna mer.
Därför är ett aktivt och medvetet arbete med skolans sociala uppdrag en väg att stödja eleverna att lyckas, att nå skolframgång.
Skoluppdraget.se erbjuder:
Stöd till skolor att utveckla en tillitsfull, trygg och hälsofrämjande skolmiljö samt en undervisning som binder samman kunskap och värdegrund.
Stöd till kommuner att utveckla en kommunövergripande strategi och röd tråd i det förebyggande arbetet i skola och andra ungdomsmiljöer.
Stöd till myndigheter och organisationer att utveckla metoder och material för förebyggande och främjande insatser i skola och andra ungdomsmiljöer.
Den här rubriken gick att läsa i dagens Metro. Artikeln handlade om det tillslag som polisen genomfört på en grundskola i Stockholm. Där man tog in ett tiotal elever för förhör om misstänkt ”cannabishärva”. Polisens uttalande som blev Metros rubrik avser cannabisrökning som man menar sker näst intill helt öppet hemma, i parker och på skolgårdar. Och även om uttalandet kanske är lite väl drastiskt så är faktum att cannabisrökningen kraftigt har ökat bland ungdomar under senare år. Vad som inte framkommer i artikeln och som inte heller alltid lyfts i debatten är – att det är just det – att det röks överallt som är en stor anledning till att ungdomars bruk av cannabis nu ökar. Och då pratar jag inte om cannabisrökning utan om vanlig rökning av tobak samt den allt mer utbredda ”sociala aktiviteten” att röka vattenpipa. Ingen börjar att röka cannabis, det första man röker är cigaretter eller vattenpipa. Det är det första normbrottet på drogtrappan. Det är där och då man lär sig dra halsbloss. Det är där och då, vid gemenskapen kring vattenpipan, man börjar fundera över och diskutera huruvida cannabisrökning egentligen är så mycket värre än att dricka alkohol. Och varför borde då inte cannabisrökning vara legalt? Tobaks- och vattenpiperökning tränar ungdomar inför cannabisdebuten och tobaks- och vattenpiperökningen avtrubbar drogrestriktiva normer hos ungdomarna. Steget från tobak till cannabis är kort. Det visar bland annat den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut har genomfört på sex gymnasieskolor i Skåne. Hela 64% av de ungdomar som uppgav att de var rökare, medgav att de testat alternativt brukade cannabis. Så när vi från vuxenvärldens och samhällets sida med förfäran reagerar och agerar på ungdomars bruk av cannabis är vi väldigt sent ute.
Lagförbudet mot rökning på skolgårdar blir myndigt i år (instiftades 1994). Lagförbudet mot försäljning av tobak till minderåriga fyller moped (instiftades 1997). Trots alla dessa år av förbud mot rökning på skolgårdar och försäljning av tobak till minderåriga har väldigt lite hänt och det röks (faktiskt) överallt (inte minst på skolgårdar). Och de som röker överallt är minderåriga som i väldigt många fall har köpt sin tobak själva. Eller så är det som min 14–åriga son vittnar om. En del av hans klasskamrater går på lunchrasten och ställer sig utanför pressbyråkiosken vid tunnelbanan. Där frågar de vuxna som går förbi om de kan gå in och köpa cigaretter till dem. De behöver inte stå där särskilt länge eller fråga särskilt många. De har snart sina cigaretter inhandlade.
Den oerhörda slapphet som råder kring ungdomars bruk av tobak är anledningen till cannabisexplosionen. Mer än varannan ung människa som börjar röka tobak kommer att testa cannabis. Och de skolor som inte tycker att det är så viktigt att sträva efter att hålla skolgården rökfri, den handlare som säljer tobak till minderåriga och framför allt DU som går in och köper cigaretter till min sons klasskamrater är en starkt bidragande orsak till denna utveckling. Det är ett tungt ansvar att bära.
I går var jag och föreläste på Länsstyrelsen i Stockholms konferens – Tobaksfri skola. Ett 50-tal lärare, skolledare och skolsköterskor deltog. Jag gav då en kort rapport om statusen på det arbete som jag just nu utför för Skolverket. Jag är anlitad för att ta fram ett stödmaterial för skolans ANDT-arbete. Mitt uppdrag ligger inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag. Materialet kommer att läggas upp senare i vår på Skolverkets hemsida – så om ni är intresserade av det, håll ögonen öppna. (ANDT – Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak).
I dagens DN så ägnas ledaren, DN.debatt och DN gratulerar åt skolan. Huvuddelen handlar om det nu allt mer röriga genomförandet av reformen med lärarlegitimationer. Ledaren använder rubriken – Ett riktigt fiasko! Och det verkar återigen som om regeringen med utbildningsminister Jan Björklund marscherat för hastigt fram och beslutat om något utan föregående analys. Ekonomiska resurser saknas, tid saknas och vad det verkar även tydliga riktlinjer. På debattsidan är Metta Fjelkner och Freddy Grip, Lärarnas Riksförbund, inte alls nöjda med att reformen nu skjuts upp på obestämd tid. För egen del tycker jag varken bu eller bä gällande reformen om lärarlegitimation. Dock tycker jag att den tar oerhört mycket kraft och resurser från den kanske viktigaste frågan. Hur utvecklar vi den svenska skolan, så att den blir bättre. För skolan kommer inte per automatik bli bättre av att alla lärare har fått en legitimation. Därför håller jag med DN:s ledarskribent som skriver
– Om målet är att höja elevernas kunskapsnivå krävs en politik som skapar bättre förutsättningar för lärare att utvecklas i yrket. Lärare behöver hjälp att bryta invanda, ineffektiva sätt att agera i klassrummet. De behöver såväl impulser utifrån som tillfällen att tillsammans med kollegor utveckla sina undervisningsmetoder. Skolpolitiken måste målmedvetet och uthålligt inriktas på att sprida goda exempel. Det behövs en nationell kultur där kunskap inte betraktas som något man har eller inte har utan som något som ständigt utvecklas och förfinas.
Jag säger det igen – Lärarlegitimationen kommer inte att förbättra den svenska skolan, fokus måste ligga på utveckling av pedagogik och förhållningssätt. Och just nu är alla, regeringen, Björklund, Skolverket, Lärarfacken fullt fokuserade på att lärarlegitimationsreformen håller på att kapsejsa.
Desto roligare då att läsa om NO-läraren Ola Palm som gratuleras av DN för att han har tilldelats Kungliga Vetenskapsakademins pris för sitt pedagogiska utvecklingsarbete. Han är verksam inom ett samverkansprojekt med Stockholms universitet som har som mål att utveckla pedagogiken i NO-ämnena. Det handlar om att koppla teoretiska kunskaper till praktiska övningar för eleverna. Bland annat har eleverna fått till uppgift att bygga en modell av ett höghus i skala 1:20. Ett åttavåningshus med 32 lägenheter. Avlopp ocih el ska planeras in. Eleverna har även tidigare fått göra sin egen fuktkräm.
Det här låter kanon tycker jag. Därför gör jag mitt för att sprida detta goda exempel – Heja Ola och hans gelikar! Med eller utan legitimation.
Ja det finns ju alltid två sidor av ett mynt. Och en mix av skickligt hantverk och genom att trycka på rätt ”värdeknappar” kan man få en hel facebookvärld att trycka på gilla knappen. Är det så med den film jag rekommenderat här nedan? Och det är så lätt att bara följa med strömmen, klick gilla! Det verkar ju så rätt, bra och riktigt – och därför missar man att söka djupare, vara källkritisk, ställa frågan har jag verkligen all information. Jag var inne på att filmen Kony 2012 var ett bra underlag för demokratidiskussioner i skolan. Och det tycker jag i ännu större utsträckning nu. Läs nedan artikeln om organisationen bakom filmen Kony 2012. Och om ni visar filmen för era elever – dela då också ut bifogad artikel så får ni verkligen något att diskutera. Det finns så många dimensioner i det här.
Länkar:Artikel om Invisible CHildren
Den här filmen – Kony 2012 – berättar om en glömd, osynlig men pågående tragedi. Om brott mot mänskligheten och hur fruktansvärt ojämlik vår värld fortfarande är. Men den är också en berättelse om att en ny tid är i antågande och att vi står inför fantastiska möjligheter att förändra och påverka. Och att vi var och en har en roll att spela och ett ansvar att ta. Visa filmen för era elever. Den berör känslomässigt och det finns hur många frågor som helst att reflektera över och ta upp till diskussion. Inte minst ur ett demokrati och människorätts perspektiv.
Parse error: syntax error, unexpected '<' in /home/skoluppd/public_html/wp-content/plugins/alpine-photo-tile-for-instagram/gears/alpinebot-primary.php(380) : eval()'d code on line 1
Skolframgång är den starkaste skyddsfaktor vi kan ge våra unga.
I en tillitsfull, trygg och hälsofrämjande skolmiljö lär sig eleverna mer.
Därför är ett aktivt och medvetet arbete med skolans sociala uppdrag en väg att stödja eleverna att lyckas, att nå skolframgång.
» Ladda ner PDF